|

MIN DIAGNOS

Cerebral pares, CP, betyder förlamning genom hjärnskada och är den vanligaste orsaken till rörelsehinder hos barn och ungdomar. Av de cirka 100 000 barn som föds i Sverige varje år får 200 en CP-skada.
CP är egentligen inte en enhetlig sjukdom utan ett samlingsnamn för en rad olika symtom. För att räknas som CP ska skadan ha inträffat antingen under graviditeten, i samband med förlossningen eller tiden närmast därefter. Syrebrist och blödningar i hjärnan är de vanligaste orsakerna till Cerebral Pares. Beroende på var i hjärnan skadan sitter och vid vilken tidpunkt skadan inträffat, visar barnet under sin utveckling olika symtombilder. Barn med CP har en försenad motorisk utveckling.
Symtom Den vanligaste följden av hjärnskadan är mer eller mindre nedsatt muskelkontroll. Variationen är stor - en del barn har bara ett lätt rörelsehinder medan andra barn har kvar mycket lite viljestyrd motorisk aktivitet.
Många barn och ungdomar som har CP, har förutom rörelsehindret, även andra funktionshinder, till exempel förståndshandikapp, epilepsi, perceptionsstörningar, talsvårigheter och synskador.
Cerebral pares kan delas in i tre huvudgrupper:
1. Spastisk CP
Spastisk CP är vanligast. Spastisk CP innebär en förhöjd muskelspänning i hela eller delar av kroppen och ett svårkontrollerat rörelsemönster. Spastisk CP kan sedan delas in i tre undergrupper:
Hemiplegi - ena sidans arm och ben är påverkade. Diplegi - båda armarna och benen är påverkade, men armarna mindre än benen. Tetraplegi - båda armarna och benen är mycket påverkade.
2. Dyskinetisk CP
Dyskinetisk CP som innebär att barnets rörelser är felaktiga och ofrivilliga. Barnet kan inte kontrollera musklernas spänning. Nyföddhetsreflexer kan kvarstå och bidra till att det blir omöjligt att styra rörelserna.
3. Ataktisk CP
Ataktisk CP som innebär problem att samordna sina rörelser på ett bra sätt. Barn med ataktisk CP har svårt både med rörelsernas storlek och med kraft. De har ofta dålig balans och mycket nedsatt muskelspänning.
Referens: Http://www.vardguiden.se/Article.asp?ArticleID=3205
Åtkomst 2007-02-25.
OBS! Jag tycker att det är missvisande att texten ovan endast beskriver barn och ungdomar, därför vill jag poängtera att man har CP även som vuxen, det är inget som går över. Dessutom vill jag påtala att CP-skada inte är likställt med förståndshandikapp, men det finns risk att drabbas beroende på var i hjärnan skadan inträffar.
Lindberg och Lagercrantz (1999) beskriver spastisk diplegi enligt följande: Spastisk diplegi är den vanligaste formen av spastisk CP, och utgör ca 40% av alla drabbade. Det skadade området utgörs ofta av motoriska nervbanesystem, inte av kortikala nervcellslager, därför blir konsekvensen oftast relativt renodlad motorisk störning och mer sällan utvecklingsstörning eller epilepsi (Lindberg & Lagercrantz, 1999).
För min del innebär CP-skadan att jag, som sagt, sitter i rullstol och har både nedsatt muskelkontroll och nedsatt muskelstyrka i hela kroppen. Jag har, precis som beskrivits ovan en renodlad motorisk störning, men också en del problem med perceptionsstörningar. Det innebär att jag kan vara känslig och bli spastisk av höga ljud, att jag har svårt att ligga plant i ryggläge (då blir jag också spastisk, eftersom min hjärna "tappar uppfattningen" om var jag befinner mig. Det förstnämnda, att vara känslig för ljud, kallas auditiv perseptionsstörning, och det andra, att tappa rumsuppfattningen, kallas spatial perceptionsstörning. Jag har också lite "långsamhet", dvs att mina rörelser är lite långsammare än vad som kan kallas normalt. |